smilewith

Jag är arg, låt mig få vara arg.

Jag är trött, låt mig få vara trött.

Jag är ledsen, låt mig få vara ledsen.

Jag är glad, låt mig få vara glad.

Jag är besviken, låt mig få vara besviken.

Jag är förvirrad, låt mig få vara förvirrad.

Jag lyssnar högt på just din låt, låt mig få lyssna högt på den.

Jag vil inte orka ibland, låt mig få slippa att orka en liten stund.

Jag är uppmuntrande, låt mig få vara uppmuntrande.

Jag är glad för min pelargon i fönstret, låt mig få vara glad över den.

Eller, det är väl kanske jag som ska tillåta mig att ha dessa känslor nu.

Jag mår okej, det är bara så sjukt många känslor. Som byts illa kvickt. Men jag mår okej.

från skratt till tyst gråt.
Smygande gråt. För jag är så trött i ögonen.
Jag är både tom och fylld med alla känslor man kan ha.

Jag vill bara sitta inne i mitt rum, jag orkar inte göra mycket.
Varför liksom. Sorgen tar verkligen kål på kroppen.
Jag chillar tills det känns ok.

En skön grej är att jag börjat fatta.
Fatta att det faktiskt hänt. Det är inte en total chock för mig.

Om man nu ens kallar det "skönt" att inse att det som inte fanns i ens värld har hänt.

Det finns glödje bortom graven, och en framtid full av sång, eller hur?

Man tar verkligen en dag i taget nu Madde. Du är så saknad! Lilla bebisen är så saknad!
Vi tar en dag i taget. Och gör saker som vi brukar, försöker hitta på något mitt i sorgen.
Men duvet, plötsligt stannar allt upp för några sekunder och man känner hur hela kroppen tar stryk av saknaden.
Klumpen i magen slår en och man undrar om det faktiskt är sant.
Madde, shit vad du är saknad.
En hel dag kan gå och man kan känna att den gått bra, att man gjort saker.
Man har skingrat tankarna men när jag sen sätter mig i fotöljen i rummet här så slås jag av tanken att du och bebisen är bortom graven, där glädjen finns.
Det ÄR tryggt att veta det Madde, att du är där sången är. Att du tar hand om ditt barn där.
Men Madde, du är så saknad här. Du är så otroligt saknad. Och bebisen är så otroligt saknad!!

Gubben i himlen tar ju hand om er, jag vet det Jag vet verkligen det.
Fina du, när vi träffades ga vdu bara kärlek. På riktigt. Du undrade hur jag mådde, hur det gick i skolan.
Sa att ert hem stod öppen hela tiden för en skoltrött tjej som mig.
Bjöd mig hem på tecknades filmkvällar eller lekte och klippte mitt hår.
Perfekt.
Jag saknar er.





Älskade.

Du får egentligen inte släppa våra händer.

Det är ofattbart. Helt skruvat.
Och igår var den värsta dagen jag varit med om, samtidigt var det en väldigt fin dag!

Kärlek och tårar.

Jag kunde inte gråta ut, jag ville bara krama och trösta!
Här hemma hade mamma gjort en fin hörna på ett bord. Ett ljus, en ros och några bilder.
Jag möttes av detta igår, och bröt ihop.

Finaste madde, bebisen. Älskade från första stund, båda två!

Kan man ens gå igenom en sån här dag..?

Jag kan inte fatta. Verkligen inte.

Jag kan verkligen inte hantera mina känslor.
Igår grät jag floder, skakade men fattade inte varför.
Idag vaknar jag, arg och med en tjock tjock hals, och undrar varför jag känner såhär.

Jag får en sån kick av att städa. Jah älskar det.
För jag vet att det blir så fint efteråt :)

Så idag åkte jag till kontoret för att städa undan allt som var inknuffat sen sommaren, och sen skulle jag möblera om, för så som vi hade våra skrivbord gick det inte att ha nu, eftersom vi blir en till iår :)
Så jag kom dit, flyttade undan allt som var inne hos oss och började härja runt med borden för att komma på en fin lösning. Det var lite svårt eftersom vi har stora bord på en väldigt liten yta. Det slutade med att jag åkte till Ikea och köpte till och bytte ut osv osv osv.

Såhär såg det ut innan.


Och efter att mina magiska händer fick vidröra rummet blev det såhär:


lite skillnad. Jag blir lycklig.

PUSS

Jag tror nog att framtiden kanske ligger i denna länken.

Ja, jag har velat fram och tillbaka. Men nu har jag i tysthet funderat på detta. Och bara delat med mig tankenmed få utvalda. Och sedan funderat lite till. Och sen skrev jag här i ett inlägg att "jag vet nog vad jag vill plugga till". Så noga har jag valt ut detta och funderat. Och jag tror nog att det faktiskt kan vara min potentiella framtid.

Fast...det kan ju vända...igen haha.

Idag har jag fått ansvar för en mac. :)

Denna tröjan har jag klickat hem för att använda i höst.
Den har inte kommit än...jag väntar ...
Den som väntar på något gott ni vet.





PUSS

Jag har verkligen fina syskon, allihopa.
Den som bor längst bort ifrån mig är min äldsta storebror, David!
Han bor i norr där han en gång (ja, inte just där men de flyttade dit sen) hittade sig en fin kvinna, och tillsammans har de två fina barn med leenden som smittar av sig.
Ibland kommer dom ner till oss, och ibland kommer vi upp till dom.

Nu har de varit här hos oss i några veckor, och det har verkligen varit najs!
Och oftas när jag och david ses, så brukar vi dela vad vi sett på youtube.
Nu kom han till mig en kväll och sa "ska vi umgås och se lite roliga klipp kanske.."
Lite beredd på att ja kanske skulle säga nej, men hur kunde jag det när han frågade så fint.
Och visst, vi hade en fin youtube-stund faktiskt. Den gav mycket.

Dagen efter kommer den fina gesten, David slängde in en "djungelvrål" i mitt rum där jag satt och sa:
"här får du, för att jag fick se youtube med dig och sånt igår".
Jag tror inte David fatta hur glad jag faktiskt blev över denna enkla lilla gest.

Haha, jag hade verkligen inte behövt den, och den kostade bara 6:- Men det var ändå väldigt...sött :)

Ikväll såg jag "la vie en rose". Den var fin.
Jag tror jag har en ny liten kärlek. Franska goa äldre låtar!
Jag har ju min franska spellista på Spotify, men nu måste ja skapa en ny fransk lista, med Piaf.
Piaf är riktigt...görgo.


Lyssna och googla fram texten :)


PUSS

Åh. Jag hittade min vadderade hårddisk igår och kollade in mina bilder från skolan, LM, i Göteborg.
Fantastiska bilder! Man ser typ likadan ut fast man är bara lite lite mindre, yngre.
1:an på LM var rolig. Jag flyttade till storstaden och kände mig som en bondeflicka första gången jag satte mig på vagnen från sankt sigfrids plan. Att möta alla fina kvinnor i klassen. det var väl bara kvinnor i klassen från början? Att se på smygfilmade korta klipp på olika lärare, som egentligen bara är filmat för att jag kanske hade tråkigt. Att se flumbilder från korridoren och från det enda varma elementet i hela skolan. Att se bilder från lektioner från svenskan, datakunskapen, osv osv osv. Fantastiskt. LM var ändå fint, men finast var personerna på bild ;)

Trötta, och en lång lektion med samhällskunskap på morgonen har inte ens börjat.


Häng vid uppehållsrummet, som aldrig blev fixat. Lite bänkar och eleven är nöjd, eller.


Att fördriva tiden innan datakunskap eller bibelkunskap på bästa sätt.


Att göra datakunskap rolig.


Att vara snygg på Toan.


Morgonsamling med bettiz :)


Äventyr i trappa.


Matteresurs. <3


Och älskade hanni vid kopieringsmaskinen i lärarkoridoren. Varför skaffa kopieringskort som kostar, när man kan gå rätt in hit?

jajo jajo. Det var allt från första klass på LM. Fint värre.

Puss

För er som kanske tvekar, allt är skrivet med glimten i ögat!!

Min mamma brukar säga att hon har ett barn som inte kan stava till promenad. Hon brukar påpeka det ganska ofta faktiskt. Och jag vet inte varför. (ja, det är jag som inte kan stava till det) Jag har brukat skriva promenard. Bara en bokstav som ska bort. Trots detta lilla fel brukar mamma ibland dra upp det och fnittra.
Kanske jag får se det såhär, att hon måste hitta ett litet fel hon kan fnittra åt, och då är det väl tur att det bara handlar om "r" i ordet promena(r)d, och att det inte är något värre. Jag kommer nog föralltid i hela mitt liv, varje gång jag skriver detta ord, tänka på hur mamma fnittrar åt mitt lilla stavfel.

Hur som helst, Idag tog jag en härlig promenad i Åkullaskogarna med Josse, min ena vapendragare! Vi gick på både bra och även sörjiga stigar. Jag stötte på många små groder. Jag tänkte att kanske en av dom var min prins, men icke. Hans fanns inte där!

Det är nämligen så, att på systers bröllop fick jag höra från flera håll och kanter att jag numera är den enda singeln i Familjen Simonsson. Shit, den enda. Jag är den enda som är... ensamstående. Varför skulle folk påpeka det så hemskans mycket. hahaha..
Jag är ju bara 20, jag har ju hela livet på mig att hitta en livspartner. Och sålänge kan jag citera min storebror Stefan som sa: "du har ju Zeke om det skulle krisa".
Lyckliga mig, det har jag ju faktiskt.

Nu ska jag och min andra storebror göra det vi är bäst på, som vår syskonrelation egentligen har sin stadiga grund, där vi växer tillsammans med vår relation. Vi ska se på roliga klipp på youtube. Det är så vi umgås :)
För er som kanske tvekar, allt är skrivet med glimten i ögat!!

Sålänge, en bild på hur jag och Maria såg ut. Enjoy!



PUSS

eller hur.

Då var sista bröllopet avklarat, för denna sommaren. Och det kunde inte slutat bättre!
Min fina syster gifte sig med sin Mikael och efternamnet blir Hysén.
Jag har nog aldrig bölat så mycket under en vigsel tidigare. Tårarna rann när Steffe sjöng och när jag såg brudparet!
Känslorna höll i sig och jag och Filip tårkade tårarna under talen på festen.

Ett mycket vackert bröllop med ett mycket vackert par! Jag låter de få bilder jag valt ut få tala!













PUSS på dom!

Vi åkte dressin till Sketa, sjötofta, jag och min vapendragare Jessica.
Det var liksom mystrevligt. Man satt där på en liten dressin och åkte i de mörka skogarna i det gömda trakterna. Ibland åkte vi förbi en lada. Ibland åkte vi förbi en sjö. Ibland åkte vi förbi en trana.
Mysfaktorn var ändå hög trots regnet som öste ner på oss vissa stunder.
Tur att vi är sådana naturmänniskor och är ett med naturen, så vi vet att man BÖR ha kläder efter väder.

Efter en stunds cyklande så valde vi att dricka lite kaffe. Under vår kaffepaus fick vi prata med både tyska och tjeckiska människor.

Så, om du vill ge bort en riktig upplevelsepresent, ge då bort en dressintur mellan ambjönarp och sketa.





PUSS

Jag har funderat ett tag på mitt hår. Det har fått växa i sommar.. och ganska fult har det varit eftersom kortklippt inte ser normalt ut när det blir långt haha. Men, planen var att låta mitt hår få växa och se om jag trivs i långt hår..

Men nu har jag funderat och känner att, ja kanske ska klippa det till en jättefräck frissa? Typ som denna.


Och nu ser det ut såhär.


Vad tror ni, mina kära ca 32 bloggläsare? Har ni någon åsikt eller tänker ni för evigt tiga?

Jag vill nog faktiskt veta vad du tycker haha ;)

Puss så länge.

För många är det en glimt av himmelriket. För mig har det oftast varit en glimt av helvetet.
Mest för att det är så MÅNGA där. Men idag åkte jag med min gekåsexpert till syster, och med följde min andra syster och min svägerska.
I ottan gick vi upp och se, det var behagliga timmar på gekås som vi fick.
Jag shoppade till och med. Två baslinnen, en cool tischa, ett par snygga jeans, en sjal och ett par nya höst/vinter/vår-skor.
Och inte var det converse, för er som trodde det. Nej nej, jag har mognat lite. Så här nedan kan ni skåda.

Ps. dom är supersnygga på! Ds.




Puss.

Svägerskan Madde är gravid.
Snart smäller det.

Vi spenderade typ 2 dagar på Öland. Då badade vi, strosade och gick på loppis.
Jag blev 190 :- fattigare men många fina prylar rikare! :)
Det gillar vi tycker jag!


Fotogenlampa, 30:-


Fotogenlampa 15:- (johannes gåva)


två vaser. Den till vänster, 1:- Och den till höger, 20 :-


Vasen, 20:- Och lampan, 60:- (föräldrarna köpte lampan)


En bricka med sött mönster, 20:-


Två kaffe serviser. Den till vänster. 6 koppar, fat och assietter, 60:- Och den till höger, 6 koppar med fat, 30:-


Söt glasburk, 20:-

Det var allt från Ölands loppisar.